Krokigare väg än Gaudis arkitektur
2017-06-27 00:13
Man kan hålla på de stora lagen. Man kan även hålla på de små lagen. Ibland kan man vara så dum så att man håller på det lilla laget i en stad behärskad av en av fotbollens stormakter. Det är då vägen till framgång precis som för oss 
blir krokigare än en balkong på Casa Milà ritad av Gaudi.

Den blir dock inte lika lång som färden mot Gaudis ultimata verk i staden Barcelona vilket är Sagrada Família. Den påbörjades 1882 och än idag mer än 100 år senare spikar man fortfarande på den. Det är förbaske mig tur för mig att ni inte är lika långsamma i vändingarna och att våra ritningar är enklare än hans. 

För på något vis har vi hittat något under de senaste matcherna vilket har tagit oss framåt på resultatvägen. Det skall inte missförstås som att vi (jag och Peter) på något vis tyckte att vi var så dåliga som vår placering och poängskörd pekade på men det är ändå det där med att poäng har sin charm. 

Problemet är också det att vi spelar på två stråkar på samma gång då medianåldern till match och i trupp har varit 17 år. Då skall man lite försöka både gå och cykla samtidigt. Vi måste utveckla spelare samtididigt som vi försöker vinna matcher och det är inte en helt enkel kombination.

Jag tycker att ni samtliga har klarat det med beröm och detta trots en inledning på serien som resultatmässigt kunde få den bäste att ge tappt. För det skall man också ha klart för sig att vågorna på Gaudis balkonger även kan symbolisera utvecklingen hos en fotbollsspelare. Den är inte!! Och kommer aldrig att bli linjär, det går upp, det går ner och ibland går den bara sidledes. Man kan vara fantastisk i två matcher för att i den tredje ha problem med att träffa kompisen fem meter bort med en passning. 

Sådant är livet i stort och så är det för yngre spelare. Med rutin och och fler verktyg i sin låda hittar man till slut en jämnare nivå men det tar tid och tid får det lov att ta. Så som sagt, tack skall ni ha för att ni kommer till träningar med ett gott humör och oftast gör ert bästa ingen kan begära mer. 
Tack skall ni ha för att ni drar i de trådar ni kan för att med gott humör oberoende av hur underlig uppställningen ibland har sett ut alltid lägger ner ett gott dagsverke under match. Er rena vilja att slita hund under match är beundransvärd! 

Sist men inte minst måste jag också tacka för att ni står ut med oss tränare trots att även vi har våra stunder av tokigt tänkande och att ett och annat hårdare ord ibland glider ur vår mun. Så nu återstår bara att vila, läka och komma tillbaka till hösten där den stigande formkurvan skall bli en rakt stigande raket! 

Är jag Olle Nordin i disguise?
2017-06-14 23:58
Jag inser att det var ett tag sedan jag plitade ihop ett alster därför lovar denna mannen att nu producera inte bara ett utan två alster inom loppet av en vecka. Vi börjar idag långt, långt tillbaka i tiden i ett land en bít bort. 

Året var 1990 och det var dags för det ultimata i det ultimata. Det var en sommar med ett VM i det fotbollstokiga Italien. Det kunde inte bli bättre då Italienska lag på denna tiden var de bästa utan konkurrens i Europa. Det var också det faktum att Sverige äntligen efter många års torka och lidande hade kvalificerat sig för just detta slutspel. 

Man hade anställt en ny förbundskapten i form av Olle Nordin och han hade fått ihop ett lag som såg intressant ut. Där var spelare som Thern och Strömberg kryddat med en Brolin som ung joker och alla hade fått upp hoppet. Gruppen i sig såg inte helt omöjlig ut även om Brasilien fanns där men en andra plats verkade vara inom räckhåll då de övriga var Skottland och Costa-Rica.

Ledningen verkade proffsigare än vad den varit på många år och Brolin hade börjat trolla med massorna på ett sätt som knappt stod Ralf Edström efter delvis beroende på hans succe i genrepet innan avresan mot de soliga breddgraderna. Tyvärr blev det inte roligare än såhär under detta VM för Sverige för problemet är att den som lever på hoppet ibland krockar med verkligheten på ett kallt och syniskt sätt även på de varmaste av breddgrader. 

Med tre förluster på raken med 2 - 1 blev Olle känd som 2 - 1 mannen och hans karriär repade sig väl aldrig riktigt efter detta. Man kunde också konstatera att det verkade som att de flesta lagen fått Helenio Herrreras ande i sig så fort de kom in i Italien. Herrera var den tränare som på 60-talet gjorde Inter till ett mästarlag med det som kom att kallas Catennacio fotboll. Det var en fembackslinje och hårt jobb samt kontringar och alla verkade ha blivit smittade. Talande nog avgjordes finalen på en straff som var feldömd men domaren 
kände nog att han ville premiera det laget som iaf försökte. Den slogs in av en vänsterback med högerfoten och sedan var det slut.

Slut är det inte hos oss även om vi förlorade tre matcher i rad med just dessa siffror och denna mannen funderade på om han skulle bli känd som Svedalas Olle Nordin men det var bara att gnugga på så löser det sig för det gjorde det för landslaget också. Många av spelarna hade fått en form av genombrott och de skulle ta Sverige till nya höjder under Tommy svenssons ledning. En tredjeplats i EM 92 på hemmaplan samt den otroliga sommaren i USA 94 där stommen utgjordes av ett flertal av dessa. Det visar att tror man på det man gör ges tid att utveckla det och att framförallt spelarna ger sig attan på det kommer man en bra bit på vägen! 
Träning v 23
2017-06-05 21:12
Denna vecka tränar vi Måndag & Onsdag.
/ Ledarna
2017-05-24 16:17
Träningen inställd Onsdag 24/5 & Torsdag 25/5
Träningen inställd idag måndag 8/5
2017-05-08 12:41
Vi ställer in dagens träning efter att ha drabbats av djup depression pga fredagens resultat! Sjukt orättvist men vi biter ihop och kör järnet onsdag! 
Tungt som en våt filt.
2017-04-27 13:44

Det var dags för den där gräspremiären. Äntligen skulle vi trampa ut på en välklippt gräsmatta med fina vita linjer som markerar de området vi skulle springa av oss på. Tyvärr var väl linjerna på Möllevallen inte precis raka men icke var det linjerna som avgjorde denna match till vår nackdel. Det gjorde vi nog själva hur man än ser på det.


Ibland måste man nog titta lite på sig själv och vad man gör och hur man beter sig på planen. Detta var en av de matcherna där man som tränare egentligen vill ställa sig frågan. Om vi som tränare och spelarna verkligen när vi gått av planen kan titta oss i den där berömda spegeln och säga att vi gjort allt, verkligen allt för att vinna denna matchen.  


Det var förvisso ett lag som var lite stukat då vi fått ett antal återbud och skador under matchens gång gjorde det än rörigare men det började ju bra. För vi gör ju ett mål i första och spelar en ganska bra match där Skanör har stora problem att freda sig. Målet är bara en given produkt av det vi gör där vi kommer runt fint både centralt och på kanten. Om det är något problem är det att vi med hjälp av lite mer fart i löpningarna hade lett med mer än det mål vi gick till vila på.


Andra är tyvärr en helt annan historia där vi bara blir fegare och fegare samtidigt som Skanör jagar på och vi tok rensar istället för att rulla runt. Lika fort som vi tar bort bollen från vårt straffområde lika snabbt kommer den tillbaka. De lägen vi har till omställning försvinner också för att vi inte löper på i fart utan försöker jogga oss till lägen och dödar i princip själva våra chanser till en god prestation och ett gott resultat.


Försvarsspelet är heller inget vidare från första till sista gubbe då vi inte ens markerar närvaro och bjuder upp till kamp på vissa delar av planen. Visst kan man vara irriterad men jag tror att vi alla skall vara arga på oss själva först och främst då vi om vi spelar som i första halvlek skall kunna bärga de tre poäng som står på spel. Tyvärr får vi nu bryta ihop och komma igen då vi nu förlorat två raka. Där finns helt enkelt inget annat att göra då Seved som gått som ett skållat troll i serien kommer på besök på Aggarpsvallen på Lördag klockan 17.00
 
SPONSORER
FACEBOOK