Dags för Winter Champions igen efter någon vecka utan just dessa matcher. Kvarnby borta stod på programmet och vi väntade oss en tuff uppgift. Det blev inte bättre av att vi spelade med stora mål och på alldeles för stor plan. Lika för båda lagen såklart men nånstans tuffare för vår del med vårt unga lag. Man kan absolut diskutera värdet i ett sådant upplägg men å andra sidan kan vi inte påverka det så mycket. Man förstår dock tjejerna som känner att en osäkerhet sprider sig som en konsekvens av svårigheten kring att hantera förutsättningarna. Sen behöver vi kanske tuffa till oss lite när vi stöter på denna typ av utmaningar.
Vi började ok även om Kvarnby var det bättre laget. Dock kom vi ganska snabbt in i en trall där vi blir väldigt långa som lag och många som springer långa sträckor med bollen. På denna stora plan blir effekten av detta än värre och snart smög sig trötthet, och med den frustration, på oss så smått. Helheten efter denna match överskuggar det som tjejerna ändå gör bra. Vi har jobbat mycket med kommunikationen och på totalen har tjejerna tagit kliv framåt där.
Vi hade några chanser, trots allt, och har lite oflyt med framförallt deras ledningsmål. Läget kunde varit bättre längre in i matchen medans nu tar frustrationen överhand. Positivt med detta är att vi, i flera fall och situationer, vill framåt och vet vad vi ska göra. Sen blir det en negativ känsla kring situationen mellan varven men samtidigt måste vi kunna ställa krav på varandra och ifrågasätta varandras agerande utifrån vad vi faktiskt tränat på, bestämt och kommit överens om. Sen är det lätt det blir fel eller för mycket men utifrån detta måste vi läras oss både på vilka sätt vi skall hantera frustration och när spelet ej stämmer men också vad och hur vi kan göra annorlunda. Detta är en match vi inte ska ha som måttstock med tanke på var vi är i vår utveckling kontra motståndaren så den är bara att lägga bakom sig, träna på och komma igen!
