Jag inser att det var ett tag sedan jag plitade ihop ett alster därför lovar denna mannen att nu producera inte bara ett utan två alster inom loppet av en vecka. Vi börjar idag långt, långt tillbaka i tiden i ett land en bít bort.
Året var 1990 och det var dags för det ultimata i det ultimata. Det var en sommar med ett VM i det fotbollstokiga Italien. Det kunde inte bli bättre då Italienska lag på denna tiden var de bästa utan konkurrens i Europa. Det var också det faktum att Sverige äntligen efter många års torka och lidande hade kvalificerat sig för just detta slutspel.
Man hade anställt en ny förbundskapten i form av Olle Nordin och han hade fått ihop ett lag som såg intressant ut. Där var spelare som Thern och Strömberg kryddat med en Brolin som ung joker och alla hade fått upp hoppet. Gruppen i sig såg inte helt omöjlig ut även om Brasilien fanns där men en andra plats verkade vara inom räckhåll då de övriga var Skottland och Costa-Rica.
Ledningen verkade proffsigare än vad den varit på många år och Brolin hade börjat trolla med massorna på ett sätt som knappt stod Ralf Edström efter delvis beroende på hans succe i genrepet innan avresan mot de soliga breddgraderna. Tyvärr blev det inte roligare än såhär under detta VM för Sverige för problemet är att den som lever på hoppet ibland krockar med verkligheten på ett kallt och syniskt sätt även på de varmaste av breddgrader.
Med tre förluster på raken med 2 - 1 blev Olle känd som 2 - 1 mannen och hans karriär repade sig väl aldrig riktigt efter detta. Man kunde också konstatera att det verkade som att de flesta lagen fått Helenio Herrreras ande i sig så fort de kom in i Italien. Herrera var den tränare som på 60-talet gjorde Inter till ett mästarlag med det som kom att kallas Catennacio fotboll. Det var en fembackslinje och hårt jobb samt kontringar och alla verkade ha blivit smittade. Talande nog avgjordes finalen på en straff som var feldömd men domaren
kände nog att han ville premiera det laget som iaf försökte. Den slogs in av en vänsterback med högerfoten och sedan var det slut.
Slut är det inte hos oss även om vi förlorade tre matcher i rad med just dessa siffror och denna mannen funderade på om han skulle bli känd som Svedalas Olle Nordin men det var bara att gnugga på så löser det sig för det gjorde det för landslaget också. Många av spelarna hade fått en form av genombrott och de skulle ta Sverige till nya höjder under Tommy svenssons ledning. En tredjeplats i EM 92 på hemmaplan samt den otroliga sommaren i USA 94 där stommen utgjordes av ett flertal av dessa. Det visar att tror man på det man gör ges tid att utveckla det och att framförallt spelarna ger sig attan på det kommer man en bra bit på vägen!
