Kan bli lite mysko tidsangivelser i detta referat eftersom lagledarn blev kidnappad av familjen för 60-års baluns i helgen, tack familjen för en superhelg!
Lyckades dock ordna så att det blev permis till matchstart, dock utan anteckningsmaterial, men tänker att vid 60 bör man ändå komma ihåg litta grejor.
Bunkeflo inleder bra och har mycket boll, vi ligger ganska lågt i positionerna och förutom några hörnor skapar de bara en bra chans där Ahlgren gör typ årets reflexräddning, då blir en gammal målis som mig jädrans nöjd.
Vi har ett par omställningar där både Joel och Axel rinner igenom, dock utan att lyckas med avsluten trots bra chanser. De sitter där snart för dessa vindsnabba herrar.
I minut 44 kommer vår lagkapten Jeppa snett in i en duell och fastnar i gräset med en vridning i knäet som följd, domaren inser allvaret och blåser till pausvila. Jonas och Thomas tar hand om Jeppa och det är färdigspelat för denna matchen, dessvärre ser det ut att kunna bli långvarigt men det får sjukvårdsproffsen avgöra. Hela gänget tänker på dig Jeppa!
I andra halvlek börjar åter Bunkeflo bra, det är ett duktigt lag vi möter men vi jobbar oss in i matchen och skapar några chanser. Ahlgren plockar ner ett inlägg och ser Joel B fri på egen planhalva till vänster, Joel älgar på och tar sig hela vägen förbi ett gäng spelare med hörna som resultat.
Nu har vi hunnit till minut 60 och det är jag helt säker på eftersom Essfors tofflar in bollen i mål efter hörnan, så jäkla skönt. Vi har ju dock varit i denna situationen massvis med gånger denna säsong och tappat alla poäng på slutet så en viss oro finns kvar med en halvtimme att spela.
Känns inte som en ful match men det smäller lite i närkamperna, Teddi åker på sin andra varning efter 70 minuter. Rätt billiga gula kort båda två på Teddi så det är surt med en man mindre de sista 20.
Bunkeflo skapar typ inte en målchans och då dimper bollen plötsligt ner på fötterna på en helt fristående spelare, 1 - 1 med en kvart kvar. Kan bli svettigt med 10 gubbar tänker man, vi hinner till minut 80 när Johan skickar en motståndare mot kiosken. Det gula kan nog inte snackas bort av någon och eftersom det var det andra så är det bara att knalla till omklädningsrummet även för Johan.
Tio + tillägg kvar och man ser Genarpsmatchen framför sig men nu är vi bara nio på planen. Då kommer krigarinstinkten fram och grabbarna skall ha poäng idag, så väl kämpat gubbar. Nöjd att jag fick se det och en bra 60-års present.
Dagens hjälte sitter dock på läktaren. Donja, höggravid och sambo med vår tokstolle till tränare som har svårt med prioriteringen här i livet. Ume, nu tar du hand om kärestan så löser vi fotbollen ett tag.
Hälsar en lagledare
